Ombo

Efter två träningspass hittills denna veckan hyser jag ett hopp om att jag äntligen ska komma igång igen! Måndagens Afro-pass gick förvånansvärt smidigt, men igår var tempot desto högre och det känns i kroppen idag. Mitt första mål med träningen är att min nacke (som är ond och jag inte kan vrida som jag vill) ska bli bra igen. Sedan vill jag bli såpass smal att jag åter kommer i mina kläder. Och trivas med min kropp igen! Pojkvännen säger att jag inte får gå och bli anorektisk, jag säger att det nog inte är så stor risk för "denna här" (pekar på mig själv). Till en början har jag bara tänkt gå på Afro-pass, senare kanske också Funk. Dessutom vill jag börja simma (så fort jag köpt en baddräkt (tantvarning)). Och simma kan jag dessutom göra på Delphi, så jag slipper ha sådana bekymmer med att ta mig till och från träning! Det är nämligen det allra jobbigaste med träningspassen på Gerdahallen - att jag måste ta mig både dit och hem (tillråga på allt utan cykel). Ditfärden är mest jobbigt i förväg, när jag går och tänker "Åh jag orkar inte!" "Måste jag?" "Det är så långt!". Men än värre är hemfärden! Då har jag ju redan varit duktig och tränat!! Ska jag behöva anstränga mig för att komma hem också?? Nu är det visserligen så att det på samma ställe på Delphi som det finns bassäng även finns gym, men här erbjuder de betydligt färre pass. Och jag är ganska kräsen, Afro ska det vara! Framför allt kommer jag aldrig bli någon skrotlyftare.