Nån sorts sjuk typ av tragikomik

Känner just nu mer avsky än någonsin inför den person som en gång sa "man kan inte känna för en låt som inte varit med i en film".

Dags för sömn och ljuva drömmar om en kort man från Sverige som när han är utomlands inte framstår som en sådan - och som dansar som en gud, en annan man från Skåne som är extremt snygg men mer skön när han dansar, och ett gäng i svarta overaller som sprider glädje och energi med sin musik och sina nyskapande danssteg.


Ombo älskar överraskningar. Och snesängens fotograf.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0