Pride and prejudice

Idag gläds jag åt Biancas första dag i frihet! Grattis :)



Läste om en trettonårig flicka i Storbritannien som fått rätt att neka en hjärttransplantation som är utgör enda chansen för henne att överleva. Jag har alltid trott mig vara positiv t o m till aktiv dödshjälp, men när det nu handlade om ett barn kände jag mig plötsligt tveksam ens till hennes rätt att undvika den vård som finns att nyttja. Anledningen till att hon inte vill opereras är att hon redan tycker att hon tillbringat för mycket tid under kirurgens kniv, och hon vill hellre spendera sitt sista halvår hemma med sin familj. Alla omständigheter framgår visserligen inte ur en tidningsartikel, men jag kan inte riktigt smälta hur någon kan välja ett halvår framför ett helt liv (okej, nästan ett helt liv, men innan tretton har man inte hunnit uppleva alltför mycket). Inte heller kan jag förstå hur hennes familj kan "acceptera" det - trots att jag i grunden anser det vara hennes eget beslut undrar jag om hon vid tretton års ålder är mogen att fatta ett sådant beslut och inse konsekvenserna av det. Det må låta egoistiskt, men jag är glad att jag inte är en del av hennes familj.

Jag inser också att jag hade blivit illa till mods om jag idag läst en artikel om att man tvingat en trettonårig flicka genomgå en hjärttransplantation mot hennes vilja.

Kommentarer
Postat av: Emanonym

En trettonårig flicka vet inte vad hon har att förlora och vinna vid ett sådant val. Det är väl därför vi har infört en gräns då vi får bestämma själv "myndig". Så är det inte så att det faktiskt, i grund och botten,det är hennes myndiga som får bestämma och det stod som det gjorde i syfte att göra artikeln mer intressant?



that's just my 2 cents

2008-11-13 @ 00:51:45
Postat av: Bianca

tack honey för att du känner med mig =) för övrigt är jag och stefan fortfarande ihop och lyckligare än någonsin ;)

2008-11-13 @ 14:36:36
URL: http://biancatoros.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0