Elva minuter

WOW! Skånetrafiken har trots allt några enstaka trevliga busschaufförer...


Middagen var jättetrevlig och deliciöst god. Jag åt hummersoppa till förrätt och ankbröst till huvudrätt. Någon efterrätt fanns det inte plats till. Utöver pappans fru var jag den enda tjejen, men jag börjar vänja mig och trivs riktigt bra med grabbarna. Allt blir mer okomplicerat.... Dessvärre blev jag (som vanligt!?) småmobbad av Richards far. Han var fullt övertygad om att jag inte skulle orka mig upp för att äta frukost med dem på hotellet idag innan de skulle flyga tillbaka, och detta tjatade han om hela kvällen igenom. I och med detta blev jag ju tvungen att ta mig upp klockan åtta i morse och hoppa på cykeln till Concordia. Jag var otroligt trött, men Christer behövde motbevisas, och till frukosten kom jag! Hur som helst är det alltid fint med hotell-frukostbuffé... Åter på Ulrikedal slocknade jag på momangen, och låg och snarkade till sambornas stora förtjusning såväl som förtret.

 


Ikväll är det fest på RLK. Insåg just att min frekvent använda förkortning kanske kräver en förklaring: RLK står för Richard Lihammars Kollegium och utgör två lägenheter, en tvåa och en fyra, i G-huset på Ulrikedal. Dessa både lägenheter inhyser fem personer. Hur som helst, festen inleds med en Tour de Chambre på temat kon/con (exempelvis konditori, container, concordia, konstig). Vad jag och Richard har för tema skriver jag imorgon, det finns en viss risk att Toker eller någon annan lika dåligt lämpad person får för sig att läsa min blogg just idag. Kvällen kommer bli en hel hop kul, kom förbi Ulrikedal efter klockan nio om du inte har nåt bättre för dig:)


Stackars Bianca ska också tillägnas lite utrymme här. När jag igår, som vanligt, låg och sov istället för att ta mig till åtta-övningen, fick jag ett sms av Bianca som bad mig ta med kortisonsalva. Nyvaken som jag var orkade jag inte just då bekymra mig något vidare över vad hon skulle behöva den till, tänkte att hon hade fått ett skabbfinger precis som jag eller något annat mindre akut och allvarligt. Jag lovade dock att ta med mig salvan när jag väl dykte upp! När jag sedan pratade med henne visade det sig att hon, nyvaken som hon också var, på morgonen hade ställt in sin thékopp i micron med thésilen av metall i. Utan en tanke på explosionsrisk eller ens metallens värmeledningsförmåga tog hon så ut koppen och tog tag i silens handtag. Inget vidare smart drag.... numera ser hennes fingrar ut som följer, och därmed hennes önskan efter kortisonsalva. När jag kom till skolan fick hon också lite kortisonsalva att smörja på, och sedan tog hon sig till apoteket för att köpa egen. Väl där fick hon dock reda på att hon absolut inte skulle använda kortisonsalva eftersom den är uttunnande. Ytterligare ett smart drag, således! Hoppas lilla Bianca mår bättre idag.... (Damn vad mycket det blev!)



Petra, Isa och jag i en fyra på Kämnärs skulle slå all annan samboverksamhet!!!!

Kommentarer
Postat av: Bianca

nu börjar det likna ngt ;)

2008-11-29 @ 14:37:27
URL: http://biancatoros.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0