Ombo

Ombo har flyttat till Wordpress! Hon råder Blogg Esse att krysta fram sin app så snart som möjligt, om de inte vill förlora allt för många bloggare till andra plattformar.

Jag skickar ut en fråga i sajberspäjs: varför har blogg esse/publishme ingen app för smart phones?

Under de senaste veckorna har det poppat upp en ny reklamskylt här och var i Stockholm, för företaget Victoria Milan med sloganen "Gör livet levande - ha en affär".

Första gångerna jag såg skylten tänkte jag att sloganen var ett knep för att väcka nyfikenhet, så jag studerade planschen närmre och närmre varje gång jag passerade. Jag lyckades dock inte hitta vad det var som dolde sig bakom det uppenbart uppdiktade yttre. Jag tog det ett steg längre och uppsökte hemsidan. Bara för att upptäcka att det inte var ett intrigerande yttre, utan i allra högsta grad sann marknadsföring. Det är helt enkelt en dating-sida för "gifta och samboende". I min värld väldigt upprörande, men upphovsmakarna lugnar ner mig med försäkringar som "Victoria Milan arbetar efter stränga etiska rättningslinjer" och "Vi vill inte under några omständigheter hylla otrohet"...


UPPDATERING Jag är tydligen inte den enda som upprörs: Rekordmånga anmäler otrohetssajt.

De senaste helgerna har spenderats i Romme, på Finlandsfärjan, i Göteborg, i Älvsjö... Det har hunnits med skidåkning och Bianca-reunion, 25-årsfirande, 50-årsfest, sällskapsspelande och Vasaloppsbeskådande och mycket mycket mer! Det har varit grymt. Helgen som kommer ska jag äntligen få återse Lund för första gången sedan jag flyttade i mitten av januari. Allra bäst ska det bli att få träffa finaste Julia, men anledningen till besöket är inte så dum den heller: Kattis och Anneli har examensfest, och det blir något av en klassfest. Det ska bli skitkul!

Igår var första gången sedan jag flyttade till Stockholm som jag träffade "en egen vän", utan Richard. Jag och en klasskompis från gymnasiet - Sara, som jag inte träffat sedan studenten - tog en fika på Muggen på Söder och pratade om stort och smått. Två skåningar i 08-land skvallrade om gemensamma bekanta och uppdaterade varandra på våra egna liv. Vi trodde nog att vi gick igenom var alla i hela gymnasieklassen har hamnat, men jag insåg i efterhand att de vi glömt var de killar som jag faktiskt var tillsammans med på den tiden. Väldigt underligt, jag lovar att jag inte förträngt att de finns! Hur som helst, det är en märklig tanke att de personer man för fem år sedan träffade på dagligen nu har en vardag som man inte har minsta lilla hum om hur den ser ut.

Efter att Petra och Elin flyttat ut ur lägenheten i fredags kväll, skulle den så städas i lördags.

För detta ändamål hade vi anlitat Roett - ett företag som erbjuder diverse städtjänster, däribland flyttstädning. Den överenskomna tiden var 7.30, och Elin skulle vara på plats för att släppa in dem. 60 mil därifrån låg en liten Ombo och sov, när hon plötsligt väcktes av ett sms: "Hej. Städaren som skall vara hos er nu har precis ringt och sjuk anmält sej. Jag Är själv i kivik men försöker lösa det. Finns det en chans att vi tar städningen imorgon. Vill inte sätta er på pott kanten. Mvh roger". Jag ringer upp Elin som sitter och väntar i sagda lägenhet, och vi kommer fram till att det går bra om de städar under söndagen, så jag smsar tillbaka till Roger och ber honom höra av sig när han löst situationen. Några timmar senare får jag ytterligare ett sms: "Hej moa. Jag Är vid lägenheten imorgon 9.00 om det Är ok så blir lägenheten städad under morgondagen. Mvh roger". Skönt, tänker jag. Det kommer lösa sig. Och så meddelar jag Elin. Igår, söndag, vaknar jag strax efter nio. Eftersom Elin inte hört av sig tänker jag att allt är i sin ordning, skönt. Men så, klockan tio, ringer Elin. De har inte kommit än. Mycket märkligt, så jag ringer upp Roger. "Abonnenten du söker kan inte nås för tillfället". Jag skickar ett sms men får ingen leveransrapport, så jag ringer upp Elin igen. Vi konstaterar att worst case scenario är att Elin och Petra får utföra städningen, och ska de göra det måste de komma igång relativt snart. Vi bestämmer oss därför för att ge Roger på Roett en timme, sen måste vi söka alternativ. En timme går, jag får ingen leveransrapport och det går fortfarande inte att ringa. Elin och Petra är inte alls sugna på att städa själva. Via eniro hittar jag Rogers hemnummer och ringer upp. Hans fru svarar, och säger "han är inte hemma, jag vet faktiskt inte riktigt var han är". Säkert, men vad kan jag göra. Jag ber henne be honom ringa upp mig, och sen börjar jag ringa runt till de övriga firmor jag fick offerter från innan jag gjorde det ödesdigra valet "Roett". Eftersom det är söndag möts jag antingen av signaler i oändlighet eller en telefonsvarare som säger "våra telefontider är vardagar klockan...". När det närmar sig slutet av listan får jag så äntligen svar! Först blir jag chockad av att där finns en person på andra sidan linjen, sen blir jag än mer förvånad när han antyder att de kanske kan komma och städa åt oss. Efter en halvtimmes väntan är det säkert! De kommer, och de kommer redan under söndagen. Tredje gången gillt beger sig Elin till lägenheten för att släppa in en städfirma. Självklart är inte denna firma dummare än att inse att vi sitter i skiten och att de kan ta bra betalt, så det blir till slut dubbelt så dyrt som det skulle ha varit i en perfekt värld. Men det blir i alla fall gjort.

Om två timmar är det dags för besiktning av lägenheten. Jag hoppas verkligen att den går igenom, för mer än 900 kronor per person är nog ändå inte en flyttstädning värd...

Roger på Roett verkar ha bytt sim-kort, för jag har fortfarande inte fått någon leveransrapport. Anlita aldrig hans firma!! (Synd att jag inte lyssnade till min eviga fördom "personer som skriver dåligt är idioter".)

^ Där bor Henke och Tove    /    v För Fia!



Stadshuset ^ Torn    /    v Innergård



^ Solnedgång v

Dags för en ny uppdatering ur min spännande vardag.

Så vad har jag gjort? Nothing much, actually. Det har blivit mycket handboll, mycket The Wire. I söndags såg vi klart säsong fyra, igår påbörjade vi säsong fem - snart är serien slut... Vad ska vi göra då? Någon som kan tipsa om fler bra serier? Vi har funderat på Six feet under, Fringe och Sopranos - men vilken är bäst och var ska vi börja? Om du inte sett The Wire så har du missat något! Dags att rätta till ditt misstag. I fem säsonger följs alltså ett axplock av invånarna i Baltimore på USAs ostkust. Polis, politiker, knarkgäng, knarkare, hamnarbetare, journalister - oavsett vem som skildras är portätteringen oslagbar! Ut och köp första säsongen och förbered dig på att bli fäst vid McNulty, Dee, Bubs och Omar. Nu!

Och så handbollen då. Skitkul att vi är i semi. Hoppas på vinst ikväll, och allra helst på fredag så att vi till och med når final! Om ryktet att semin flyttats på grund av Let's Dance är sant, så börjar jag bli lite fundersam. När övergick köp av Tv-rättigheter till makt över turneringens upplägg?

I helgen hade jag det stora nöjet att träffa några andra mänskliga varelser än Richard. I lördags lagade jag och Richards styvpappa Peo lasagne åt Richard och mamma Anita som var på champagneprovning. I söndags var Henke och Tove här på brunch, och sedan var vi hos dem och spelade Pandemic. På torsdag ska jag på möte med Nanologica angående exjobb. Håll alla tummar och tår för mig, är ni snälla!

Idag strålade solen, så efter lunch kastade jag på mig träningskläder och kamera för en rask orienterande fotopromenad. Jag var ute en timme och rörde mig bland annat längs Norr Mälarstrand som Anton promotat, och passerade förmodligen Fias systers lägenhet. Jag gick också förbi ett café kallat "Hemma hos Julia" och kom att tänka på min fina vän. Dit får vi gå när hon kommer hit! Solen och vattnet var väldigt fint, det var kallt i skuggan och allt var väldigt stort. En helikopter stod stilla och svävade över Västerbron i flera minuter, och jag undrade vem de jagade. Jag insåg hur centralt jag faktiskt befinner mig i denna storstad!

Jag har inte gjort mycket vettigt de senaste dagarna, faktiskt. Byråerna är ihopskruvade tack vare min käraste, och de flesta kläder uppackade. Igårkväll var Mats och Katarina över på "modevisning" - dvs släng eller spara-tävling med Richards kläder. Insåg i efterhand att jag borde fotograferat alla snygga retro-kläder och framförallt pojkvännens poser, sorry about that! Vi åt också potatis- och purjolöksoppa (vi är lite fattiga för tillfället) och till efterrätt bounty-knyten med glass framför handbollen (som vi inte diskuterar närmre idag). I övrigt har jag inte träffat några andra människor än Richard och butiksbiträden sedan i söndags, då vi var hos Henke och Tove och lagade risotto efter storhandlingen. Ikväll ska vi dock ut och äta och dricka öl med några i Richards grupp på universitetet, så då blir det till att gömma ensamvargen och visa att Ombo visst kan vara social och trevlig bland nya människor!

Vad gäller lägenheten gillar jag verkligen planlösningen, även om jag saknar lite förvaring och inser att det ibland kanske kommer vara jobbigt att toaletten är enda stället där man kan gå in och stänga dörren om sig. Diskmaskinen är ovärderlig! När jag var liten avskydde jag att tömma diskmaskinen - städade hellre toaletten - men såhär efter fyra års handdiskning har jag fått lite perspektiv på saker och ting. Mindre kul var det natten till igår, då både jag och Richard vaknade med ett ryck av ett ofattbart 'braaak' - hyllan i vardagsrummet, som förvisso sett ut att hänga något snett men rimligtvis ändå borde klarat bära två krukväxter, hade gett upp och landat på den gigantiska väggfasta platt-TV:n. TV:n klarade sig utan en skråma, gudskelov, men vi dödliga varelser hade lite svårt att somna om efter incidenten!

Så var då Ombo bosatt på något nordligare breddgrad.

Som nybliven Stockholms-invånare tänkte jag försöka återuppta bloggandet för att förmedla hur det är att vara ny i storstan utan aning om vad morgondagen har att erbjuda. Just nu ser lägenheten - som jag och Richard hyr i andrahand i ett halvår - ut som ett bombnedslag. Vi kom från Skåne med fullpackad bil igår, och innan vi stuvat undan lite av de grejor vår "hyresvärd" lämnat och skruvat ihop mina båda byråer blir det svårt att få ens lite ordning. Lägenheten har sina brister, men läget är kalas! Världens utsikt från tionde våningen på en kulle på Kungsholmen. Jag ska försöka uppbåda bilder senare idag, men det får vänta till den Mac-kunnige kommer hem från jobbet!

Min plan för dagen är att packa upp resterande varor från gårdagens storhandling, lära känna kvarteret och se fredagens Let's dance. Det ska nog vara överkomligt. När killen kommer hem har vi lovat oss själva att vi ska skruva ihop byråerna, innan klockan åtta då vi bänkar oss framför Sverige-Sydkorea. Då kan jag åtminstone börja packa upp kläder imorgon, även om övriga prylar får vänta tills vi varit på IKEA och löst problemet med var vi ska göra av de saker som är kvarlämnade i lägenheten.

Tydligen har Richard sparat lite grejor som behöver fixas - så att han kan göra det när jag ser och därmed få cred för det. Påminn mig om att berömma honom, snälla ni!

På exjobbsfronten intet nytt. Jag har vissa förhoppningar på ett litet företag som heter Nanologica, hoppas på att höra från dem i veckan! I övrigt börjar allt skolrelaterat ordna upp sig. Jag klarade min sista tenta, kemisk reaktionsteknik, har fått kommentarer på min projektrapport och ska träffa handledaren Marie på Stockholm Central på torsdag. Och förhoppningsvis kan jag göra mina sista små inlämningsuppgifter i denna veckan, så att bara exjobb och opponering återstår av min fyra och ett halvt år långa utbildning!

När jag var liten älskade jag V05 2-in-1 shampoo och balsam. Varför? Jo, för att det förenade det bästa av två världar. Precis som med shampoo var det ämnat att appliceras i vått hår - inte i handdukstorrt som det där jobbiga balsamet. Samtidigt skulle man, precis som med balsam, lämna det i håret någon minut för att det skulle få bästa effekt. Resultatet blev att tiden som spenderades i duschen minimerades - inte enbart för att bara en produkt användes, utan även för att man slapp den omständiga fasen att torka håret mitt i duschandet, och samtidigt kunde man tvåla in kroppen den eller de där minuter/na V05 gjorde sin verkan.

Min duschfilosofi är inte riktigt densamma idag. Jag duschar gärna länge, varför den jobbigaste delen blir att hitta tid för duschandet. Ska det hinnas med på morgonen måste man gå upp jättetidigt, men på kvällen har man massa annat för sig - plus att det känns så dumt att gå och lägga sig när man är som fräschast, och dessutom med blött hår.

Jag har dock rationaliserat bort det där handdukstorkandet i mitten. Det är faktiskt fortfarande skitjobbigt.

När villan där Malta-semestern spenderas har internet känns ett blogg-inlägg nästan som ett måste. Att det sedan inte finns så himla mycket att berätta får jag försöka kringgå på något vis. Jag tror det får bli ett inlägg i punktform.

. Villan är gigantisk, sovrummen likaså. Ett badrum per sovrum, plus ett "gäst-badrum" förstås. Bredvid sängen hittar man en låda "cosmetic tissues". Champagnen låg på kylning när vi kom och poolen var uppvärmd. TV i alla rum, en gigantisk widescreen i vardagsrummet jämte en helt okej stereo. Bamse-grill på uteplatsen.
. Vi åker taxi vart vi än ska. Flera gånger om dagen. Det spelar ingen roll om vi ska in till byn för att äta eller handla mat, eller till Valletta på andra sidan ön. Vår mesta taxi-chaufför heter Catrina och ser ut som en zigenare. Hon är väldigt trevlig men kör som en galning, precis som alla malteser. Första gången hon hämtade oss lurades jag att tro att färden skulle bli helt okej eftersom hon var kvinna...
. Varje morgon kommer en "maid" och ägnar cirka tre timmar åt att städa vår skit. Pool-killen kommer tyvärr bara varannan dag. På torsdag ska en maltesisk TV-kock komma hit för att laga middag åt oss. Sex förrätter, två huvudrätter och gissningsvis även någon typ av dessert. Tyvärr hinner inte Richard gästa honom i hans TV-show, det hade annars gjort Stockholmarn ganska lycklig.
. Det hela känns väldigt mycket som en så kallad familjesemester. Dagarna spenderas vid poolen snarare än vid havet eller på upptäcksfärd. Mycket mycket lek medan tre timmar i Valletta var en haaaalv evighet. Vi äter tidig middag på restauranger med god mat men utan riktig finess. Alla rätter jag ätit sen vi kom hit har innehållit mer eller mindre skaldjur. Correction: alla utom en. Men jag kan nästan garantera att varenda en innehållit vitlök.
. Landskapet är väldigt bergigt, men det finns trots allt även flacklandskap. De flesta byar och städer ligger på någon typ av kulle eller berg. Vägarna ringlar fram. Vänstertrafik. Alla hus ser mer eller mindre likadana ut, en ganska fyrkantig typ av arkitektur och färger mellan kritvit och varmt gul, med sandfärg som det absolut vanligaste alternativet. Det är gott om klippor men ont om sandstränder.
. I princip allt ovanstående känns väldigt overkligt.

Dagen igår var en märklig dag. Jag vaknade först ganska tidigt, men somnade om ganska omgående. Vid tio-snåret fick jag kämpa hårt för att inte somna om och lyckades tvinga mig upp ur sängen, allt för att inte göra det omöjligt att somna på kvällen. Väl uppe kändes dock allt helt värdelöst. Jag kände mig tom. Jag ville inte göra någonting. Jag satt och degade framför datorn. Jag kämpade ner lite frukost. Fortfarande ingen lust, så jag satt kvar i soffan och stirrade tomt framför mig. Klockan kröp mot tolv och jag tvingade mig ut, tog cykeln till Willy's. Jag trodde att lite friskluft kanske skulle pigga upp, men det var i så fall marginellt. Jag kom hem och lagade mat, fortfarande ganska deppig. Dessutom började jag bli lite stressad, eftersom jag skulle vara på möte klockan två. Jag hann i alla fall ut till bussen som skulle ta mig till mötet, och ute i blåsten kände jag mig äntligen en smula uppiggad. En viss tomhetskänsla fanns kvar under mötet och därefter, men en handbollsmatch livade upp ytterligare och jag kände mig betydligt gladare när jag trillade i säng än när jag kämpade mig upp. I morse var det förvisso lite deprimerande att behöva gå upp klockan fem för att åka till jobbet, men den känslan kändes mer normal än gårdagens brist på livslust.

Men, vad berodde då hela nedstämdheten på? Jag hade haft mer sysselsättning och träffat mer folk än jag brukar göra under en helg, så jag tror inte att jag var uttråkad. Det vore orimligt med dagen efter-effekter av alkohol, eftersom jag bara drack två glas cider i lördags. Och sömnbrist bör det inte ha berott på, eftersom jag sov tio timmar. Fast det är klart, jag har en förkylning i kroppen, och då kanske kroppen helt enkelt behöver ordentligt med vila efter en heldag i friskluft, en flaska vin och en sen kväll...

Igår blev jag äntligen färdig att försöka mig på att laga lins-gryta. Och det är jag glad över, så här i efterhand. Eftersom jag inte är så bra på att improvisera helt fritt när det kommer till matlagning, plockade jag ut det allra göttigaste från flera recept och gick sen på känsla!

Jag började med att fräsa gul lök och vitlök i lite smör, och slängde på en del curry och några stänk spiskummin och gurkmeja. Färgen blev genast härligt gyllengul. Jag fyllde på med vatten, morotsbitar, några klickar tomatpuré och en tärning grönsaksbuljong - och hällde sedan i huvudingrediensen: linserna. När det puttrat ungefär 10 minuter var linserna mjuka, och jag avslutade med att krydda till grytan med lite sambal oelek och hällde i skivad chorizo. Serverat med en klick matyoghurt och en bit bröd blev det alldeles supersmaskens!

Och det blev en portion över till att värma under dagens fysiologi-plugg!

Vad hände egentligen med "Colbaz, Salsiccia och Picaro"?